När får man kalla sig en BRA mamma?

Som de flesta av er vet så har inte min mans barn sen tidigare fått turen att få en bra mamma... Hon är så fruktamsvärt dålig & ego så det är skrämmande, stackars barn! Nu för tiden så har vi inte så mycket med henne å göra då killarna är så stora så de kan berätta själva när det är nåt, förr var ju P tvungen att ha kontakt med henne men bara genom SMS förstår ni! Allt annat var otäckt.. Gift & skild så många gånger så jag nästan tappat räkningen, pojkvänner som flyttat in & ut, nya relationer för killarna hela tiden... Det värsta är att hon hjärntvättat den äldsta så han knappt vet varken in eller ut... Just i skrivande stund så är kvinnan i fråga singel (igen!) (tror jag förresten...) & därmed pank. Den äldsta pojken som lever för sin fotboll ville SÅÅÅ gärna åka till göteborg på gothia cup men hans mamma vägrar honom... Vi har sagt att vi betalar allt som hör cupen till (trots att vi betalar underhåll) bara för att han så väldans gärna vill åka, men av nån princip så ville hon inte skicka iväg honom. Till slut bestämde P att han visst skulle få åka, trots att hon sa nej (hon tar JÄMT beslut ang. pojken utan att P är med!) R blev jätteglad såklart, då visar det sig att man måste ha ett pass som är giltigt för att få åka på cupen, R:s hade gått ut & kärringen vägrade att fixa ett nytt! Hon hade absolut INTE råd, tid & lust att göra det för honom... Stackars R! Det här samtalet hade P med henne för en vecka sen & nu till det sjukaste av allt! Igår var jag ute med tjejerna på Å & drack ett (kanske fler...) glas rosè & gissa vem som sitter där & pimplar vin & käkar??? Jo puckot!!! Det hade hon minsann råd med men att fixa ett pass till sin son det gick tydligen inte! Åh vad jag är ARG!!! En mammakurs efterlyses till denna kassa morsa...